Pallkrageodling

En fantastisk fin dag med blå himmel och sol. Det har jag verkligen längtat efter och då är jag oturligt nog dunderförkyld. Nu tänkte jag försöka skriva några rader innan det blir sängläge igen. I bokhyllan hittade jag Åke Truedssons bok "Odla dina egna grönsaker" och Lena Israelssons bok "Handbok för köksträdgården". Ord som snurrar runt i huvudet på mig är växelbruk, djupbädd, kompaktodling och jordarter. Det finns mycket intressant att lära sig. I och med att köksträdgården blev färdig en bit in i juni förra året så slängde jag ner frön från rucola, morötter, sallat, mangold, kål, ringblommor, sockerärtor, luktärt samt lök och potatis. Sent på hösten åkte vitlöken ner i jorden. Ganska mycket vitlök...vilket innebär att pallkragarna egentligen är vitlöksodlingar i skrivande stund. Bra eller dåligt? 

Nu sitter jag med utmaningen att tänka tillbaka, fundera på vilken grupp respektive grönsak tillhör och därmed komma på vad som ska odlas i vilken pallkrage i år. Inte helt enkelt. Lena skriver om kompaktodling och om succesiva, mellan och överlappande kulturer. Det ska gå att få ut tre skördar under en säsong beroende på i vilken zon man bor i. En på försommaren, nästa under sommaren och den sista på hösten/vintern. Min fundering är, ett svar som jag inte har hittat, är om grönsakerna måste komma ifrån samma grönsaksgrupp. Det jag också tänker mig att jag ska göra är att skriva ner vilka grönsaker som tillhör respektive grupp, utav de som jag brukar/kommer att odla, när på säsongen de ska sås och skördas, samt om de växer uppåt eller nedåt. En tidig grönska som växer med bladen uppåt som t ex pak choi kan med sitt bladverk skydda t ex sommarmorötterna och bevara fukten i jorden så att de får en bra start. När morötterna behöver mer plats och ljus är det dags att skörda pak choien.

Det positiva med pallkragarna är att jag var relativt förskonad från snigelangrepp förra året. Morötterna däremot blev angripna av något så det funderar jag på om det berodde på kvalitén på jorden eller för lite vatten. Jag använde inte fiberduk så det kan ha varit dess naturliga fiender. Den gula löken blev inte heller bra. Annars trivdes övriga grönsaker bra och pallkrageodling upplevde jag som väldigt smidigt. Däremot måste jag göra något med den lilla plätt jord som är kvar ifrån det gamla potatislandet där bl a rabarbern växer. Där försökte jag odla palsternacka, dill, persilja, rödbetor, squash och broccoli men det lyckades inget vidare. I år ska jag höja upp bädden eller om jag ska satsa på pallkragar där också. Fortsättning följer.

Del 2 Mittengången: nytt rum

I slutet av sommaren 2016 kunde jag inte låta bli att fortsätta med gången. Jag saknade bärbuskar och nu hade jag köpt krusbär, svarta, vita och röda vinbär. Även några plantor hösthallon.

Tanken är att de (inte hallonen) ska växa upp runt ett litet rum med två sittplatser. Resten av kantstenen återanvände jag här och singelsten beställde föreningen som medlemmarna sedan fick köpa. Jag grävde upp växter, flyttade på dem och gav bort en del. Nu längtar jag till våren och första fikat under äppelträdet. Det kanske blir en sommar som får en jämnare balans mellan avkoppling och arbete. Eller hur var det nu...stugan måste målas om!

 

Middag i kvällssolen efter jobbet.

En liten bit av mittgången blev kvar.

Trädgårdens tema

I somras fick jag följande fråga: vad har du för tema i din trädgård? Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara och jag har funderat på om jag har ett tema. Men att inte ha ett tema kanske också kan vara ett tema. Det kan låta skumt men det är trädgårdens förutsättningar och mina behov som skapar trädgården. Behoven bestod av att kunna odla och att umgås med familj och vänner. I mitt huvud har jag haft en grov plan på vad jag vill åstadkomma och under tiden har andra idéer kläckts. Vissa saker måste få ta tid och andra, som köksträdgården, fanns redan där ifrån början. Pallkragarnas form och platsen avgjorde att köksträdgården skulle få raka linjer. Jag saknade höjd i trädgården och lösningen blev bågarna av armeringsnät.

Tanken på att blanda ätbart och blommor har alltid tilltalat mig. Förra säsongen växte grönkål och svartkål lite överallt, inte bara i pallkragarna. Det kanske kan vara en del i ett tema. Själv tycker jag att det är mysigt att gå runt i en trädgård, särskilt en kolonilott, där det finns ätbart lite här och där som tex hallon, smultron, vinbär, kryddor, ätbara blommor.

Grenar från vinterliguster som jag hoppas kommer att ta sig.

Vinterliguster

Svartkål och kärleksört

Grönkål och ringblomma

Förråd och avställningsyta

Köksträdgården, sensommaren 2016.

Rosenvial i köksträdgården. Fröer som jag fick av min kollega som också är mamma till den förra ägaren.

Det är oftast en känsla som signalerar om något inte stämmer, som ett skavsår. Förra året hade jag fyra specifika platser som jag gick och funderade på. Det var ytan runt äppelträdet (även en del av mittengången), mörka hörnet vid stugan, ytan framför stugan och förrådet/arbetsplatsen. Jag kommer att återkomma till dessa platser senare. Gröna väggar i form av vinterliguster ska förhoppningsvis dölja förrådet och arbetsplatsen på sikt, en lösning som även kommer att öka mysfaktorn runt den närmaste uteplatsen.

Del 1 Mittengången: makeover entrén

Det är ganska vanligt, och fint, med en gång i mitten men jag ville bort ifrån det strikt raka. Min plan är att försöka lura besökaren att tomten är större än den är och i planen ingår att skapa flera rum. Jag kanske tog mig vatten över huvudet men friskt vågat hälften vunnet. Ingången fick en rosenbåge som jag hade i gömmorna och som nu äntligen kom till användning. Grindstolparna målades svarta och växterna på bild två blev början på en ny rabatt. Där växer humle, vit lavendel, lammöra och vit purpurklätt. Nytt blandat med växter ifrån kolonilotten som fått flytta på sig. I entrén delar sig gången. Köksträdgården till vänster och sällskapsdelen till höger.

Jag bestämde mig för att göra en enda stor halvrund rabatt i början av gången. Singelstenen krattades undan för att användas på något annat ställe. Sen fyllde jag på med jord och gödsel så att rabatten blev upphöjd. Växter fick flytta och en del nya tillkom under säsongen. Några bor där tillfälligt eftersom säsongen var i princip slut och jag inte hade hittat någon bra plats till dem. Ja, jag måste erkänna att jag gärna köper på mig favoritväxter även om de inte har någon bestämd plats. Den röda tråden...hmmm...kan behöva justeras allt eftersom. En gigantisk kärleksört delades i flera delar och fick bli kantväxt.

I år ska det bli spännande att se vad som kommer upp, hur det kommer att se ut och om rabatten är fin under hela säsongen. Rabatten består bl a av olika grässorter och solhattar i starkt cerise och vitt. Jag tog frön i höstas och kommer att så solhattar. Gräs och solhattar är så snyggt!

1. Trädgården hösten 2015  2. Ingången sommaren 2016 med växter i silver och vitt. Gången delar sig.

3. Kolonilotten hösten 2015.

4. Kärleksörten som kantväxt. Stora rabatten växer fram.

5. Här tar jag bort singelsten, kantstenar och ogräs.

6. Ibland är det bra att ta ett steg tillbaka.   7. Kanten snyggas till.

8. Parallella projekt, stora rabatten och köksträdgården.

9. Ännu en härlig kväll på kolonilotten.

10. Nöjd med dagens insats.

Köksträdgården

I en trädgård ska det finnas en blandning av ätbart, mysiga trädgårdsrum och vackra växter. Ägaren innan mig odlade potatis. Det som fanns sen innan var ett familjeäppelträd. rabarber och hallon. Redan första gångerna scannade jag av tomten. Hur användes kolonilotten d v s vilka rum fanns där redan? Fanns det ytor som kunde utnyttjas bättre? Vilka rum saknades? Hur kunde kolonilotten utvecklas? Det kliade i fingrarna att komma igång. I mars var det fortfarande för kallt att vara ute så jag började med att göra om inne i stugan. Under tiden letade jag även möbler och saker på loppisar och Blocket.

Våren och värmen med den kom ändå relativt snabbt och jag satte genast igång med att förverkliga min dröm om en köksträdgård. Något som jag hört många gånger sen jag kom till föreningen är "det är bara en kolonilott". Jag antar att det en del menar är att kraven inte ska vara för höga och att man ska hålla kostnaderna nere. Och det är väl klokt. Min tanke från början var, när köksträdgårdsplaneringarna började, att försöka använda det som andra inte längre behövde. Bra även för miljön. Jag efterlyste plattor på en Facebook-sida och fick pallkragar av en kompis. Det visade sig att en kompis även hade plattor. Hela den här fixa- och planerarprocessen är något som jag går igång på. I den ingår också att leta information och hitta inspiration.

Gräsmattan till vänster om stugan hade en rabatt längs med ena långsidan, gräsmatta i mitten med ett nytt familjeäppelträd och på andra långsidan en odlingsbädd. I den fanns det jordgubbsplantor, en rabarberplanta och där hade det även odlats potatis. Jag började med att flytta på äppelträdet. Ta bort den ruttna träsargen runt odlingsbädden, gräva upp jordgubbsplantorna och rensa ogräs. Rabatten med blommor fick vara kvar. Sen mätte jag upp ytan med pallkragarna för att få ett hum om hur åtta dubbla pallkragar skulle få plats. Jag har inte sprungit runt med måttstock utan har använt mig av ögonmått och måtten på materialet. Sen täckte jag marken med tidningspapper, markduk och sand.

Armeringsnätet beställde jag på XL-bygg och de kapade även till den i fyra delar för en blygsam peng. Bågarna blev ca 50 cm breda och 5 m långa. De fäste jag inuti pallkragarna. Jord och sand beställde jag ifrån ett fraktbolag som också levererade. Det gick åt drygt 3 kubik jord och en kubik sand. Lådorna fodrade jag med markduk som jag köpte på Biltema. Den fanns på stor rulle och var kraftigare än den jag använt tidigare. Helger och ljusa försommarkvällar fylldes av trädgårdsarbete, planering, shopping, grillning och att hämta saker.

Målet var att börja så redan i år. I början av juni kom de första plantorna i. Kryddor som jag köpt på trädgårdsmässan i Stockholm, potatis och en del av plantorna som jag hade sått hemma. Blöt jord och sand var tungt och jag fick besvär med armbågen. Min lägenhetsgranne erbjöd sig att fylla i resten av pallkragarna och snart var sommarmorötter, sallat, mangold och ärtor i jorden. Mina tomatplantor och kålplantor var klena men de blev fantastiska och levererade. Små buxbomplantor ifrån trädgårdsmässan blev en del av inramningen. Från parallella projekt, som att flytta på rabatter, återanvände jag kantsten till köksträdgården. Jordgubbsplantorna som jag hade sparat fick flytta in i en pallkrage. Såhär i efterhand förstår jag knappt att jag rodde detta i hamn. Allt är möjligt!

Såpbubblevatten är något som jag alltid har på kolonilotten. Det är något som uppskattas av både stora och små. Här är gräsmattan/köksträdgården innan omvandlingen.

Jag hämtar brunnen hästgödsel hos grannens dotter.

Leverans av jord och sand. I bakgrunden står loppisfynd.

Gräsmattan och odlingsbädden som blev en köksträdgård.

Mäter upp ytan med pallkragar.

Jag la ut tidningar först, sen markduk och sist sand.

Det var som att lägga pussel.

Någon plattläggare kanske jag inte blir men jag är supernöjd!

Grannarna följde projektet med stort intresse. Min granne mittemot skänkte mig humle och bladselleri.

Pallkragarna är laserade.

Kragarna på plats och nu ska de fodras så att jorden inte rinner ut.

Klippa och mäta.

Första armeringsnätet på plats. Ljusslingor ifrån Jysk (solcellsbelysning) fick pryda bågarna. Mysigt och jag blev supernöjd!

Bågarna på plats. Planterat kål och krasse. Love it!

Kryddor. Underbar doft!

Köksträdgården!

Buxbomhäck